Bågskytte

European Grand Prix Bukarest, Rumänien – 2019

Borta bra men hemma bäst, den känslan får jag alltid när jag kommer hem från ett landslagsuppdrag. Det är alltid roligt att vara iväg och tävla, men att komma hem och bli överrumplad av kärleken är alltid den bästa biten.

Jag har lovat att skriva en sammanfattning om veckan som gått. Mycket uppdateringar har skett via instagram, instastory och facebook, då schemat har varit fullspäckat hela veckan.

Inför tävlingen hade jag en plan, en plan om att vara effektiv i mitt skytte som tidigare har varit ett STORT problem när jag har varit iväg och tävlat internationellt men jag har även haft tendenser till det nationellt. Jag hade tränat ute i två veckor och effektiviteten har varit i fokus. Effektiva, tuffa skott. Jag visste att tävlingen ligger riktigt tidigt på säsongen, tidigare än jag någonsin tidigare tävlat internationellt, men tanken på att kickstarta säsongen var fantastisk.

Snabbfakta

Först skjuter vi en kvalomgång som består av 72 pilar. De skjuts i
i två omgångar, med sex stycken sex pilsserier, dvs 36pil/omgång.

Skjutstilen jag skjuter är compound vilket innebär att jag skjuter på 50 meter och 10an som är den högsta poängen är 8cm i diameter.

Ni som är mer nyfikna rekommenderar jag går in på fliken ”vad är bågskytte”, där finns en youtube video från worldarchery som förklarar compound skyttet väldigt bra.

Kvalomgången börjar, det var regnigt och ganska kallt. Men det var inget som störde mig, jag hade en plan som jag tänkte hålla mig till, dessutom är detta vädret något jag är van vid. Jag sköt grymt på uppvärmningen. Kvalet börjar, och plötsligt prickar INGET ALLS. Det enda som fungerade riktigt bra var tempot i skyttet. Plötsligt kände jag mig ganska vilsen dessutom började massor av skyttar inkl mig själv skjuta igenom tavlorna. Dessa ledde till att kvalomgången avbröts efter 36 pilar. En sur bussresa hem till hotellet väntade, både för att jag var riktigt blöt och luktade regn men också för att jag var riktigt arg på mig själv. Min poäng var urusel och jag lyckades inte plocka upp verktygen som jag har till att bryta min trend för att vända skyttet till något bra igen, besvikelse och frustration.

När vi kom fram till hotellet (ca 45minuter resa) hade jag lugnat ner mig, funderat och jobbat mig fram till en ny plan. Sen eftermiddag dagen där på togs kvalet upp, jag hade mycket bättre skytte och höjde min poäng. Jag kände mig nöjd, men framför allt kände jag att det fanns mer att hämta.

Rent skjuttekniskt kände jag mig svajig, jag var tvungen att kämpa varje skott och även när jag gjorde det blev det inte alltid bra iallafall. Men jag visste vilket spår jag behövde följa under resten av tävlingen.

Finalskyttet speglades av samma känsla, svajigt men med riktigt bra bitar. Det finns där men serierna växlar mellan höga toppar och låga dalar, det måste bli jämnare. Förhoppningen är att det ska stabiliseras de kommande veckorna inför World Cup i Turkiet och VM i Holland.

Tack alla som stöttat mig under denna resan, nu är det dags att finslipa tekniken, bli starkare, bli stabilare och ladda om inför nästa resa.

Har du några frågor du vill att jag ska svara på? Skriv på instagram eller en kommentar!

Stella var gladast efter att Mamma kom hem från Rumänien då hon fick ett nytt gosedjur till sin samling, denna gång MussePigg som snabbt blev en favorit och skulle med överallt.

Sofie

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *